skadeglädje

Idag föll jag pladask på rumpan när jag skulle springa till tåget.  Det hade regnat hela dagen så underlaget var väldigt lerigt och halt. När ja sen springer för att hinna till tåget men ser att det är försent så börjar jag ju såklart bromsa in och vips så e ja på marken just på det värsta stället.
Jeansen blev ju helt bruna men såntur så hade jag en lång rock så jag tror ingen, förutom de som såg mej falla, såg det. Två av mina vänner såg det och..ja ni kan ju gissa hur mycket de skrattade. Man säger ju att "skadeglädje är den bästa glädje" och ja det är ju delvis sant. Kanske ett lite elakt ordspråk, men jag skrattar nog ofta väldigt mycket om nån råkar falla,slinta eller stöta sig såpdär lätt pga klumpighet.
Brukar ni?