9 nov. 2010

Canis Lupus


Vargen är en av mina favorit djur. Tycker de är så fina med deras tjocka vackra päls, starka och breda tassar, ögonen som kan uttrycka så mycket men samtidigt så lite och så deras styrka.
Har alltid beundrat deras uthållighet och hur de lyckas överleva i så svåra förhållanden. De kan ju springa hela dagen utan att bli trötta, fälla en stor älg och klara sig i en hård snöstorm! 

Och deras ylande...det går rakt in i själen på mig. Okej jag har bara hört vargar yla på naturprogram men då det redan då fascinerar och berör mig så mycket så kan jag bara föreställa mig hur det skulle vara att höra det påriktigt. 
Kommer ihåg hur jag och min vän ylade i mörkret som lite yngre och hoppades på att få svar. Tyvärr fick vi aldrig svar, men min dröm är att någon gång få se dessa djur i frihet och få höra dem yla (och kanske till och med yla med dem). Gemenskapen flocken känner för varandra är en gemenskap jag själv hoppas få känna någon gång. 

Vissa ser vargen som en symbol för ondskan. Jag ser den som en symbol för styrka, både som individ och som grupp. En styrka alla borde sträva efter. 

//One of my favourite animals is the wolf. I think they are very beautiful with their big paws, bright eyes and thick fur. I've always admired their strenght and endurance, how they can run the whole day in deep snow, survive a bitterly cold snowstorm and so on. 
And their howling...it just goes straight into my soul...I know, I've only heard it on TV but my dream is to see wolves in the wild and hear them howl (and maybe even howl with them). The connection they feel between each other is a connection I hope to feel sometime. 

Some see the wolf as a symbol of evil. I see it as a symbol of strenght, both as individuals and as a group. A strenght all should strive.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar